Att förlika sig med sin arbetssituation

Mycket i mitt dagliga tankearbete kretsar kring jobbet. Jag tänker ofta på problem och möjligheter. Saker som oroar mig och sådant som jag gläds över. Jag måste erkänna att fokus ofta ligger på den negativa planhalvan dvs att oro och problem ofta tar överhanden. Mitt jobb präglas i månt och mycket av att jag skall ta tag i problemställningar och konfrontera problem så det är naturligt att jag tänker mycket på dessa saker. Om jag bara kunde isolera dessa tankar till arbetstiden så de inte belastar mig på min fritid så kan jag tänka mig att acceptera denna last. Dessutom så tror jag det handlar mycket om att förlika sig med att ens arbetssituation är av stressig, oroande och tuff karaktär och jag har mycket ansvar på mina axlar. Jag har ju faktiskt pröjs därefter…. Man kan nog inte förvänta sig att arbetsbelastningen skall vara lagom hela tiden, att alla kollegor skall vara trevliga, att alla kunder köper mer och dyrare från oss för varje år som går… Kanske skall man förlika sig med tanken att det är tufft och jobbigt att jobba. Men att man isolerar jobb från fritid så man får det där välbehövliga pausen efter varje arbetsdag….

Någon sade att man bör förlika sig med sin lott. När man väl hade gjort detta, när man accepterade sin lott i livet…. Så blev livets vedermödor mycket enklare att uthärda. Det låter kanske lite negativt och kallt och det är nästan motsatsen till vad förespråkarna till lagen om attraktion förespråkar… men lite sanning finns det nog bakom….. Jag tror det var Kristina från Duvemåla som fick denna insikt förresten…